söndag, augusti 20, 2006

Det finns visst jobb i manife(s)tet!

I Agenda ikväll diskuterades socialdemokraternas valmanifest. Och som Stig-Björn Ljunggren sa i studion: det avgörande för valresultatet är inte själva manifestet utan spinnet efteråt (han utvecklar tankegången i blogginlägget 2006-08-20). Och spinnet efteråt har lyft några av de stora frågorna, som höjningen av taket i a-kassan, sänkt maxtaxa i barnomsorgen och tandvårdsreformen. Men det har också skrivits en hel del om att det inte skulle finnas något jobbpaket eller att (s) inte bryr sig om arbetslösheten. Fast det stämmer inte.

Förutom de direkta jobbsatsningarna som 3000 nya fritidspedagoger, 1000 resurspersoner i skolan, fler anställda i barnomsorgen och i äldreomsorgen, samt satsningen på att låta erfarna anställda i äldreomsorgen bli mentorer åt nyanställda finns det flera andra satsningar som kommer att ge fler jobb. Viktigast är kanske att 1% av BNP ska gå till forskning som på sikt kan leda till många nya företag/uppfinningar, liksom de stora satsningarna på miljöteknik och den fortsatta satsningen på det gröna folkhemmet. En fortsatt satsning på hög utbildningsnivå i befolkningen ökar också möjligheterna att skapa nya jobb. Satsningen på byggandet av äldreboenden kommer att ge jobb i byggbranschen, liksom infrastruktursatsningarna. Flera löften om förbättrade villkor för nyföretagande finns också med, som ett nytt småföretagarlån och mer tillgång på riskkapital.

Men det viktigaste för att ha mycket jobb är en stabil ekonomi och fungerande statsfinanser. Det socialdemokratiska valmanifestet innehåller inga stora skattesänkningar och inga reformer utanför nuvarande budgetutrymme. Och för att den privata konsumtionen - som ju är en central del av en fungerande ekonomi - ska fortsätta ligga på en hög nivå måste också resurserna vara någotsånär jämt fördelade. En aktiv fördelningspolitik som den socialdemokratiska gör att mer pengar hamnar hos dem som har mindre, där en större andel går till konsumtion. Om de som har minst får ännu mindre genom exempelvis sänkta ersättningsnivåer eller lägre löner, slår det mot konsumtionen och därmed företagen. Ökade klyftor är inte bara ett hot mot de som hamnar underst, utan som samhället som helhet. Ett sammanhållet samhälle med gemensamt ansvar är inte bara ett rättvisare och trevligare samhälle, utan också mer välfungerande för alla - och ett samhälle som ger fler jobb.


Andra bloggar om: , , , , , ,

Inga kommentarer: