Nu har alla flygblad, valmanifest, rosor och godisar delats ut. Nu har alla kaffekopparna serverats, alla pepparkakor ätits. Nu har alla samtal avslutats, alla frågor (förhoppningsvis) besvarats. Nu har vi kampanjet så mycket vi har kunnat, och bara en sak återstår: rösta.
Idag får vi fira att vi lever i en fri demokrati, att mitt inflytande på politiken idag är lika stort som Göran Perssons och Fredrik Reinfeldts. Vi får göra det som människor i många länder världen över har gett sina liv för och längtat efter att göra. Det här låter väldigt pretto, men precis så stort är det.
Jag hoppas att du också tänker ta möjligheten att rösta idag. Jag tänker rösta på socialdemokraterna. Jag hoppas att du också röstar med hjärtat.
söndag, september 17, 2006
fredag, september 15, 2006
Mäns våld mot kvinnor het fråga i slutdebatten
För ovanlighetens skull lyftes frågan om mäns våld mot kvinnor i svt:s slutdebatt ikväll. Alla partierna är såklart emot att män slår och våldtar kvinnor - frågan handlar dels om vilken analys man gör av våldet och därmed vilka lösningar man ser, dels hur viktig frågan anses när det är dags att göra politiska prioriteringar.
Det blev närmast pinsamt när först Maud Olofsson och sedan Göran Hägglund försökte hävda att det var Göran Perssons fel att de anmälda våldtäkterna i Sverige ökat med 45%. Som Lars Ohly mycket riktigt svarade, så är det antalet anmälningar som ökar. Det beror sannolikt till viss del på en faktisk ökning, men utgörs också till stor del av en ökad anmälningsbenägenhet. Det beror i sin tur på ökad tillit till rättssystemet och att kunskapen inom polis, åklagarmyndighet, domstolar och sjukvård ökat i de här frågorna. Då är en ökning av anmälningarns inte nödvändigtvis något dåligt. Inom den här sortens våld finns alltid stora mörkertal, vilket i stor utsträckning beror på att kvinnor inte litar på systemet eller har för mycket att förlora på att anmäla. Ökad anmälningsbenägenhet är alltså ett sundhetstecken. Med det menar jag självklart inte att antalet våldtäkter inte är ett problem. Tvärtom. Men såväl våldtäkterna som hur offer och förövare behandlas i sjukvård och rättsväsende kan inte ses som vilka våldsbrott som helst, utan måste ses i ljuset av strukturer kring kön och makt.
Det rödgröna alternativet vill arbeta för en jämställdhetspolitik som tar frågorna om kön och makt på allvar. I frågan om mäns våld mot kvinnor är det som behövs inte framför allt fler poliser utan en ökad kunskap inom sjukvård och rättsväsende, och fungerade arbetsrutiner för samarbete mellan de olika instanserna. Det behövs mekanismer som fångar upp de kvinnor som lever i misshandelsrelationer eller lever under hot från en man de levt tillsammans med tidigare. Och insatserna måste bygga på kunskap om hur sådana relatioenr fungerar och hur våldet fungerar, och de kan inte ses som isolerade företeelser utan måste ses i ett större sammanhang av strukturer kring kön.
Ett bra exempel på hur kunskap om hur mäns våld mot kvinnor fungerar har kunnat omsättas
i praktisk politik är lagen om kvinnofridskränkning som kom 1998. I en misshandelsrelation är sällan varje enskild incident särskilt allvarlig jämfört med andra våldsbrott. Det är den sammantagna situationen som gör våldet och hoten allvarliga. Lagen om kvinnofridskränkning bygger just på att döma förövaren, inte för varje enskild incident utan för hela den sammantagna effekten av misshandel, våld, hot eller våldtäkter.
Vill vi ha en trovärdig politik mot mäns våld mot kvinnor krävs en insikt om hur våldet fungerar, och en feminstisk analys av hur dessa våldsrelationer finns i en kontext av mäns överordning och kvinnors underordning i samhället. Utan de insikterna och den ideologiska analysen blir det svårt att hitta de fungerande konkreta åtgärderna för att motverka mäns våld mot kvinnor. En förutsättning för en trovärdig politik är också att frågan faktiskt prioriteras. Den socialdemokratiska regeringen med samarbetspartier har under lång tid lyft frågorna, skärpt och förbättrat lagstiftningen och prioriterat såväl tid som pengar till förmån för en ökad kunskap om och förbättrade insatser mot mansvåldet. Det är inte bara snack från de rödgröna - vi vill och kan arbeta vidare för att stoppa mäns våld mot kvinnor.
Andra bloggar om: politik, val2006, slutdebatt, våld, feminism, mansvåld
Det blev närmast pinsamt när först Maud Olofsson och sedan Göran Hägglund försökte hävda att det var Göran Perssons fel att de anmälda våldtäkterna i Sverige ökat med 45%. Som Lars Ohly mycket riktigt svarade, så är det antalet anmälningar som ökar. Det beror sannolikt till viss del på en faktisk ökning, men utgörs också till stor del av en ökad anmälningsbenägenhet. Det beror i sin tur på ökad tillit till rättssystemet och att kunskapen inom polis, åklagarmyndighet, domstolar och sjukvård ökat i de här frågorna. Då är en ökning av anmälningarns inte nödvändigtvis något dåligt. Inom den här sortens våld finns alltid stora mörkertal, vilket i stor utsträckning beror på att kvinnor inte litar på systemet eller har för mycket att förlora på att anmäla. Ökad anmälningsbenägenhet är alltså ett sundhetstecken. Med det menar jag självklart inte att antalet våldtäkter inte är ett problem. Tvärtom. Men såväl våldtäkterna som hur offer och förövare behandlas i sjukvård och rättsväsende kan inte ses som vilka våldsbrott som helst, utan måste ses i ljuset av strukturer kring kön och makt.
Det rödgröna alternativet vill arbeta för en jämställdhetspolitik som tar frågorna om kön och makt på allvar. I frågan om mäns våld mot kvinnor är det som behövs inte framför allt fler poliser utan en ökad kunskap inom sjukvård och rättsväsende, och fungerade arbetsrutiner för samarbete mellan de olika instanserna. Det behövs mekanismer som fångar upp de kvinnor som lever i misshandelsrelationer eller lever under hot från en man de levt tillsammans med tidigare. Och insatserna måste bygga på kunskap om hur sådana relatioenr fungerar och hur våldet fungerar, och de kan inte ses som isolerade företeelser utan måste ses i ett större sammanhang av strukturer kring kön.
Ett bra exempel på hur kunskap om hur mäns våld mot kvinnor fungerar har kunnat omsättas
i praktisk politik är lagen om kvinnofridskränkning som kom 1998. I en misshandelsrelation är sällan varje enskild incident särskilt allvarlig jämfört med andra våldsbrott. Det är den sammantagna situationen som gör våldet och hoten allvarliga. Lagen om kvinnofridskränkning bygger just på att döma förövaren, inte för varje enskild incident utan för hela den sammantagna effekten av misshandel, våld, hot eller våldtäkter.
Vill vi ha en trovärdig politik mot mäns våld mot kvinnor krävs en insikt om hur våldet fungerar, och en feminstisk analys av hur dessa våldsrelationer finns i en kontext av mäns överordning och kvinnors underordning i samhället. Utan de insikterna och den ideologiska analysen blir det svårt att hitta de fungerande konkreta åtgärderna för att motverka mäns våld mot kvinnor. En förutsättning för en trovärdig politik är också att frågan faktiskt prioriteras. Den socialdemokratiska regeringen med samarbetspartier har under lång tid lyft frågorna, skärpt och förbättrat lagstiftningen och prioriterat såväl tid som pengar till förmån för en ökad kunskap om och förbättrade insatser mot mansvåldet. Det är inte bara snack från de rödgröna - vi vill och kan arbeta vidare för att stoppa mäns våld mot kvinnor.
Andra bloggar om: politik, val2006, slutdebatt, våld, feminism, mansvåld
Jämställdheten knappast alliansens starka kort
I en artikel på expressen.se skriver Anders Jonsson om partiledardebatten i tv4 igår. I stort skriver han väl ungefär vad man kan förvänta sig, utom på en förvånande punkt: att jämställdheten skulle vara en vinnarfråga för alliansen, och att det skulle vara de som har den trovärdiga jämställdhetspolitiken.
Ursäkta. Är det här ett skämt?
Jag betvivlar inte att det finns många inom de borgerliga partierna som vill arbeta för mer jämställdhet. Och även alliansen verkar ha hajat att det inte går att blunda för att frågorna är viktiga och att det finns ett tryck på att hitta sätt att få män att stanna hemma med barnen. Men skulle verkligen alliansen vara det rimliga alternativet för den som väljer parti efter jämställdhetspolitiken?
Den borgerliga alliansen har visserligen ett förslag om jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen. Men samtidigt vill de införa vårdnadsbidrag, något som kommer att göra många kvinnor beroende av sina män och ge dem sämre pension om de stannar hemma längre. Det är dessutom inte något som bara handlar om de individer som väljer att vara hemma - redan nu påverkas alla kvinnors löner och karriärsmöjligheter av att en majoritet av föräldraförsäkringen tas ut av kvinnor. Ett vårdnadsbidrag skulle knappast göra dem situationen längre.
Ett av få andra förslag som alliansen lagt fram för att gynna jämställdheten är avdrag för hushållsnära tjänster. Det är en subvention som inte alls är något okomplicerat jämställdhetsförslag - det innebär att den övre medelklassens kvinnor får skattelättnader för att kunna köpa loss tid från arbetarkvinnor (oftast med utländsk bakgrund). Problemet är inte att inte familjer inte har råd att köpa hjälp, utan att män och kvinnor inte delar på hemarbetet och att det slår tillbaka mot alla kvinnor på arbetsmarknaden. Att använda gemensamma pengar för att ge dem redan priviligierade lättnader som dessutom inte på något strukturellt sätt påverkar arbetsfördelningen i samhället sett till kön, kan knappast vara en modern progressiv jämställdhetspolitik.
Det som på ett strukturellt sätt påverkar arbetsfördelningen mellan män och kvinnor i samhället handlar om en utbyggd och billig barnomsorg, rätt till heltid och en jämnare fördelad föräldraförsäkring. Gissa vilken sida som föreslår det?
Andra bloggar om: politik, val2006, jämställdhet, alliansen
Ursäkta. Är det här ett skämt?
Jag betvivlar inte att det finns många inom de borgerliga partierna som vill arbeta för mer jämställdhet. Och även alliansen verkar ha hajat att det inte går att blunda för att frågorna är viktiga och att det finns ett tryck på att hitta sätt att få män att stanna hemma med barnen. Men skulle verkligen alliansen vara det rimliga alternativet för den som väljer parti efter jämställdhetspolitiken?
Den borgerliga alliansen har visserligen ett förslag om jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen. Men samtidigt vill de införa vårdnadsbidrag, något som kommer att göra många kvinnor beroende av sina män och ge dem sämre pension om de stannar hemma längre. Det är dessutom inte något som bara handlar om de individer som väljer att vara hemma - redan nu påverkas alla kvinnors löner och karriärsmöjligheter av att en majoritet av föräldraförsäkringen tas ut av kvinnor. Ett vårdnadsbidrag skulle knappast göra dem situationen längre.
Ett av få andra förslag som alliansen lagt fram för att gynna jämställdheten är avdrag för hushållsnära tjänster. Det är en subvention som inte alls är något okomplicerat jämställdhetsförslag - det innebär att den övre medelklassens kvinnor får skattelättnader för att kunna köpa loss tid från arbetarkvinnor (oftast med utländsk bakgrund). Problemet är inte att inte familjer inte har råd att köpa hjälp, utan att män och kvinnor inte delar på hemarbetet och att det slår tillbaka mot alla kvinnor på arbetsmarknaden. Att använda gemensamma pengar för att ge dem redan priviligierade lättnader som dessutom inte på något strukturellt sätt påverkar arbetsfördelningen i samhället sett till kön, kan knappast vara en modern progressiv jämställdhetspolitik.
Det som på ett strukturellt sätt påverkar arbetsfördelningen mellan män och kvinnor i samhället handlar om en utbyggd och billig barnomsorg, rätt till heltid och en jämnare fördelad föräldraförsäkring. Gissa vilken sida som föreslår det?
Andra bloggar om: politik, val2006, jämställdhet, alliansen
onsdag, september 13, 2006
Tekniska problem
[Uppdaterad]Bloggen låg nere ett tag igår fram till imorse, och nu är det fortfarande problem med kommentarerna och länklistan. Aledningen är jag snart ska flytta till en ny blogg och medan vi jobbar med den strular det på blogger. Förhoppningsvis ska det fixa sig snart. Nu går iallafall alla inlägg att läsa, även om de kommentarer som gjorts i haloscan (mitt kommentarsprogram) inte syns för tillfället. Jag har alltså inte tagit bort några kommentarer. Ledsen för detta.
Uppdatering: Nu är de gamla kommentarerna tillbaka. De tre-fyra kommentarer som hann göras medan de gamla var borta har tyvärr försvunnit. Kommentera gärna igen om ni vill. Länkarna verkar vara för evigt borta. Jag kommer att lägga in några nu, men komplett bloggrulle blir det i nya bloggen. Jag hade inte riktigt tänkt outa den än, men så blev det. Någon gång efter valet kommer det hända grejer.
Uppdatering: Nu är de gamla kommentarerna tillbaka. De tre-fyra kommentarer som hann göras medan de gamla var borta har tyvärr försvunnit. Kommentera gärna igen om ni vill. Länkarna verkar vara för evigt borta. Jag kommer att lägga in några nu, men komplett bloggrulle blir det i nya bloggen. Jag hade inte riktigt tänkt outa den än, men så blev det. Någon gång efter valet kommer det hända grejer.
måndag, september 11, 2006
Är männen bäst?
Alltså, jag blir så trött. Kan det vara så som tv4 och tv-priset Kristallen menar, att Sveriges fem bästa programledare är män? Tillåt mig tvivla.
Det är i och för sig hyffsat rimliga män som nominerats. Men jag har svårt att se att ingen kvinna skulle kunna kvala in bland dem.Ett antal priser delas ut i tv-branschens gala ikväll, i massor med kategorier, men i två av dem får tittarna ringa in och rösta. Och i kategorin årets programledare är alltså enbart män nominerade. Förra året fanns flera olika kategorier av programledare (män och kvinnor, och en egen kategori för nyheter och sport), men i år är alltså allihop en enda. Förutom att inga kvinnor är nominerade är heller inga nyhets-/sportankare med bland de nominerade.
Jag skulle till exempel kunna tänka mig att Agneta Sjödin, Gry Forssell, Carin Hjulström-Livh, Katarina Sandström eller Renée Nyberg skulle kunna vara aktuella. Om någon nu inte kunna komma på en enda kompetent kvinna, menar jag.
Jag tycker att det är ganska tråkigt att vara gnäll-feminist. Det är så mycket roligare att vara ideologisk och konstruktiv och ägna sig åt roligare saker. Men det går liksom inte att låta bli att bli provocerad. Och det är ju inte mitt fel att tv-kanalerna inte bara använder sig av färre kvinnor än män som programledare, utan dessutom inte belönar dem på sin egen gala.
Andra bloggar om: kristallen, tv, tv4, jämställdhet, män
Det är i och för sig hyffsat rimliga män som nominerats. Men jag har svårt att se att ingen kvinna skulle kunna kvala in bland dem.Ett antal priser delas ut i tv-branschens gala ikväll, i massor med kategorier, men i två av dem får tittarna ringa in och rösta. Och i kategorin årets programledare är alltså enbart män nominerade. Förra året fanns flera olika kategorier av programledare (män och kvinnor, och en egen kategori för nyheter och sport), men i år är alltså allihop en enda. Förutom att inga kvinnor är nominerade är heller inga nyhets-/sportankare med bland de nominerade.
Jag skulle till exempel kunna tänka mig att Agneta Sjödin, Gry Forssell, Carin Hjulström-Livh, Katarina Sandström eller Renée Nyberg skulle kunna vara aktuella. Om någon nu inte kunna komma på en enda kompetent kvinna, menar jag.
Jag tycker att det är ganska tråkigt att vara gnäll-feminist. Det är så mycket roligare att vara ideologisk och konstruktiv och ägna sig åt roligare saker. Men det går liksom inte att låta bli att bli provocerad. Och det är ju inte mitt fel att tv-kanalerna inte bara använder sig av färre kvinnor än män som programledare, utan dessutom inte belönar dem på sin egen gala.
Andra bloggar om: kristallen, tv, tv4, jämställdhet, män
Uppsala ska bli bästa sommarstaden
Idag gör tio unga socialdemokrater i Uppsala, som alla kandiderar till kommunfullmäktige, ett utspel om att göra Uppsala till Sveriges bästa sommarstad. Kom och träffa oss vid valstugan på Stora torget idag kl 16.00. Vi har skickat ut följande pressmeddelande:
Andra bloggar om: politik, val2006, socialdemokraterna, uppsala, sommar
PRESSMEDDELANDE
Unga s-kandidater vill göra Uppsala till Sveriges bästa sommarstad
Tio unga s-kandidater till kommunfullmäktige går i dag samman i ett gemensamt krav - Uppsala ska bli Sveriges bästa sommarstad. De gör en gemensam, "somrig" manifestation vid socialdemokraternas valstuga på Stora Torget klockan 16.00.
De tio kandidaterna, varav tre sitter i fullmäktige i dag och ytterligare fem blir invalda som ersättare om socialdemokraterna får samma antal mandat som vid förra valet, kommer att lägga en gemensam motion i frågan i kommunfullmäktige. Bland förslagsställarna återfinns socialdemokraternas blivande gruppledare i både kultur- och fritidsnämnden.
- Vi vill att folk ska komma till Uppsala på sommaren, inte åka härifrån. Det ger fler sommarjobb för unga människor och gör Uppsala till en roligare stad att bo och leva i, säger Kristina Persdotter.
- Vi vill ha en citybadstrand i Uppsala, precis som den som redan finns i Paris och många länder i Sydamerika. Man ska inte behöva resa långt för att bada - centrum ska fyllas med badande och skrattande ungdomar, säger Anna Ardin.
- För att locka människor från när och fjärran till sommar-Uppsala behöver vi mer musik och festivaler, satsa mer på turismen, bygga en citybadstrand och få till stånd fler uteserveringar, säger Peter Gustavsson.
Kontaktpersoner:
Peter Gustavsson, 070-638 10 75
Kristina Persdotter, 0736-95 21 94
Anna Ardin, 0733-90 70 17
UTTALANDE
Uppsala ska bli Sveriges bästa sommarstad
Sommaren håller precis på att lämna oss för den här gången. Men när sommaren gör intåg i Uppsala i framtiden ska Uppsalaborna inte känna att de vill lämna staden. Uppsalas unga socialdemokrater har långtgående planer på att göra Uppsala till Sveriges bästa sommarstad.
De som har råd sticker från Uppsala under sommaren. En bra sommar har blivit en fråga om att ha bra med pengar. Så får det inte vara!
De som inte har råd med semester långt bort eller har sommarhus vid havet ska kommande somrar kunna stanna i Sveriges bästa sommarstad och deras barn ska kunna bada vid citystranden vid Fyrisån.
När de unga socialdemokraternas idéer förverkligats så ska Uppsala inte bara vara Sveriges bästa sommarstad, det ska också vara en sommarjobbstä
Människor ska vilja vallfärda från alla Sveriges och världens hörn till Uppsala. Hit ska turisterna komma för att besöka alla Upplands och Uppsalas kulturskatter. Turister betyder sommarjobbstillfä
Uppsala ska krylla av restauranger och kaféer med uteserveringar som ger Uppsalas ungdomar möjlighet till sommarjobb. Musik, festivaler och andra kulturhändelser ska locka människor från när och fjärran till sommar-Uppsala.
Vi vill rena Fyrisån så att det återigen går att bada där. En sandstrand ska anläggas, förslagsvis i Stadsparken. Uppsalas centrum ska fyllas med badande och skrattande barn och ungdomar.
Det första vi unga socialdemokrater kommer att göra i kommunfullmäktige efter valet är att skriva en gemensam motion som ska leda fram till att göra Uppsala till Sveriges bästa sommarstad.
Peter Gustavsson
Kristina Persdotter
Anna Ardin
Erik Pelling
Elnaz Alizadeh
Anna Wirmark
Caroline Andersson
Patrik Kjellin
Marta Axner
Johanna Gesteby Tsokas
Andra bloggar om: politik, val2006, socialdemokraterna, uppsala, sommar
söndag, september 10, 2006
Lite tidigt?
Alltså, är det inte lite tidigt att dela ut ministerposter? Jag har ingenting emot Gustav Fridolin, tvärtom tror jag att han har mycket kvar att ge i politiken. Och jag trodde aldrig riktigt på hans "löfte" att lämna rikspolitiken när han inte ställde upp på riksdagslistan. Men så här en vecka innan valet borde vi kanske fokusera på att vinna väljare snarare än dela ut poster.
Först vinna valet. Sen komma överens om vilket eller vilka partier som ska ingå i regeringen. Sedan diskutera namn. Det skulle ju kunna vara en rimlig arbetsordning.
För övrigt har det varit en helg med mycket valarbete. Universitetskampanj med Laboremus, SSU-disco och lite valstuga på torget under Kulturnatten och idag dörrknackning i Flogsta. Gladast vinner!
Andra bloggar om: politik, val2006, miljöpartiet, ministerposter, socialdemokraterna, valarbete
Först vinna valet. Sen komma överens om vilket eller vilka partier som ska ingå i regeringen. Sedan diskutera namn. Det skulle ju kunna vara en rimlig arbetsordning.
För övrigt har det varit en helg med mycket valarbete. Universitetskampanj med Laboremus, SSU-disco och lite valstuga på torget under Kulturnatten och idag dörrknackning i Flogsta. Gladast vinner!
Andra bloggar om: politik, val2006, miljöpartiet, ministerposter, socialdemokraterna, valarbete
Persson i toppform
Wow. Det verkar faktiskt som att Persson har toppat formen perfekt. På den kanske viktigaste debatten, duellen i svt ikväll, har Persson visat sin allra bästa sida och visat varför han har lyckats regera med en minoritet i riksdagen i 12 år.
Jag blev inte helt övertygad av Persson i debatten i onsdags, som jag skrivit om tidigare, men ikväll var styrkeförhållandena förändrade. I onsdags var Persson lite för defensiv, ägnade lite för mycket tid åt att anklaga moderaterna än åt att prata om sin egen politik. Vilket i och för sig inte är så märkligt, när moderaterna inte pratar om konsekvenserna av sin politik, men det är ändå viktigt att ge ordentligt med utrymme åt socialdemokraternas egna förslag.
Ikväll var defensiviteten borta. Persson var kvick, rolig, seriös, beskrev sin politik tydligt samtidigt som han skickligt pekade på alliansens svaga punkter. Och framför allt är han ovanligt ideologisk. Inte minst i frågan om klimatförändringarna och oljeberoendet var han klockren.
Reinfeldt klarade sig hyfsat, men var blekare än de senaste debatterna mot Persson. Persson fick in fler poänger och mer applåder, och såg ut att ha betydligt roligare.
Flera proffstyckare har menat att många tittare bestämmer sig ikväll baserat på den här duellen. I så fall kan det mycket väl vara ikväll som alliansen förlorade valet.
Andra bloggar om: politik, val2006, persson, reinfeldt, duellen, socialdemokraterna, moderaterna
Jag blev inte helt övertygad av Persson i debatten i onsdags, som jag skrivit om tidigare, men ikväll var styrkeförhållandena förändrade. I onsdags var Persson lite för defensiv, ägnade lite för mycket tid åt att anklaga moderaterna än åt att prata om sin egen politik. Vilket i och för sig inte är så märkligt, när moderaterna inte pratar om konsekvenserna av sin politik, men det är ändå viktigt att ge ordentligt med utrymme åt socialdemokraternas egna förslag.
Ikväll var defensiviteten borta. Persson var kvick, rolig, seriös, beskrev sin politik tydligt samtidigt som han skickligt pekade på alliansens svaga punkter. Och framför allt är han ovanligt ideologisk. Inte minst i frågan om klimatförändringarna och oljeberoendet var han klockren.
Reinfeldt klarade sig hyfsat, men var blekare än de senaste debatterna mot Persson. Persson fick in fler poänger och mer applåder, och såg ut att ha betydligt roligare.
Flera proffstyckare har menat att många tittare bestämmer sig ikväll baserat på den här duellen. I så fall kan det mycket väl vara ikväll som alliansen förlorade valet.
Andra bloggar om: politik, val2006, persson, reinfeldt, duellen, socialdemokraterna, moderaterna
torsdag, september 07, 2006
Persson starkast på utbildning
Hade nöjet igår att se duellen mellan Persson och Reinfeldt tillsammans med mina kamrater i Laboremus hos den borgerliga studentföreningen Heimdal. Kvällen inleddes med debatt mellan tre laboremiter och tre heimdaliter för att sedan övergå i gemensam tv-tittning i skinnsofforna i Heimdals källare.
Kommentatorer och kvällstidningsläsare har utsett Reinfeldt till vinnare, och visst är han som jag skrivit tidigare en smooth talker. Han ger säkert ett sympatiskt intryck på många. Men mycket till politiska besked är det inte. Tyvärr var Persson lite för inriktad på att attackera moderaterna istället för att presentera sin egen politik, framför allt i vårdblocket vilket gav Reinfeldt enkla poänger samtidigt som han inte svarade på frågorna från Persson. Visserligen har Persson rätt i det han sade, moderaterna i Stockholm och andra landsting vill sälja ut akutsjukhusen, men sossarna har mycket bra framåtsiktande politik på vårdområdet som han hade kunnat prata om också.
Persson var som bäst i utbildningsfrågorna och slutpläderingen. I utbildningsblocket var det klockrent hur Persson konkret beskrev socialdemorkaternas politik för kunskap och utveckling från förskola till forskning. Reinfeldt vaga beskrivningar av att skolan inte räcker till imponerade inte i jämförelse med Perssons specifika förslag som samtidigt bildade en ideologisk helhetssyn på utbildningsväsendet.
Befriande nog slapp vi skandaldiskussioner, både i vår egen debatt och i tv-duellen. Nu är det sakfrågor som gäller fram till valet även om fp fortfarande har många frågor att besvara.
Andra bloggar om: politik, socialdemokraterna, moderaterna, persson, reinfeldt, duellen, val2006
Kommentatorer och kvällstidningsläsare har utsett Reinfeldt till vinnare, och visst är han som jag skrivit tidigare en smooth talker. Han ger säkert ett sympatiskt intryck på många. Men mycket till politiska besked är det inte. Tyvärr var Persson lite för inriktad på att attackera moderaterna istället för att presentera sin egen politik, framför allt i vårdblocket vilket gav Reinfeldt enkla poänger samtidigt som han inte svarade på frågorna från Persson. Visserligen har Persson rätt i det han sade, moderaterna i Stockholm och andra landsting vill sälja ut akutsjukhusen, men sossarna har mycket bra framåtsiktande politik på vårdområdet som han hade kunnat prata om också.
Persson var som bäst i utbildningsfrågorna och slutpläderingen. I utbildningsblocket var det klockrent hur Persson konkret beskrev socialdemorkaternas politik för kunskap och utveckling från förskola till forskning. Reinfeldt vaga beskrivningar av att skolan inte räcker till imponerade inte i jämförelse med Perssons specifika förslag som samtidigt bildade en ideologisk helhetssyn på utbildningsväsendet.
Befriande nog slapp vi skandaldiskussioner, både i vår egen debatt och i tv-duellen. Nu är det sakfrågor som gäller fram till valet även om fp fortfarande har många frågor att besvara.
Andra bloggar om: politik, socialdemokraterna, moderaterna, persson, reinfeldt, duellen, val2006
Glatt bloggtips
Litet bloggtips för den som vill ha lite energikick i valrörelsen: uppsala-ssu:arna Gustav och Niklas bloggar om sitt kampanjande på glada sossar. Där finns bilder från debatter, en rimtävlig och framför allt glada tillrop. Gladast vinner!
Andra bloggar om: bloggtips, socialdemokraterna, val2006
Andra bloggar om: bloggtips, socialdemokraterna, val2006
Predikan 12:e efter trefaldighet
Den här predikan höll jag på morgonmässan igår onsdag på Pastoralinstitutet. Den bygger på en bibeltext ur andra korintierbrevet (2 kor 3:4-8), som är en av texterna för i söndags, 12:e efter trefaldighet.
Friheten i Kristus är temat den här veckan, och frihet är ju ett väldigt värdeladdat begrepp men som kan betyda många olika saker. Är det som det sägs i Biskop Tomas frihetsvisa ”Frihet är det bästa ting, där sökas kan all världen omkring”. Eller är det snarare som Janis Joplin sjunger, att ”freedom’s just another word for nothing left to lose”, frihet är bara ett annat ord för ingenting kvar att förlora.
Friheten i Kristus är temat den här veckan, och frihet är ju ett väldigt värdeladdat begrepp men som kan betyda många olika saker. Är det som det sägs i Biskop Tomas frihetsvisa ”Frihet är det bästa ting, där sökas kan all världen omkring”. Eller är det snarare som Janis Joplin sjunger, att ”freedom’s just another word for nothing left to lose”, frihet är bara ett annat ord för ingenting kvar att förlora.
På något sätt är det väl som biskop Tomas visa, att frihet är det bästa ting som kan sökas i världen. Och det är ju lätt att filosofera så här kring frihet på ett teoretiskt plan för en som aldrig varit inlåst, levt i förtryck eller slaveri eller varit rädd för att bli dödad på vägen hem eller i hemmet. Frihet är ibland något oerhört konkret. Men även i konkret bemärkelse är friheten kanske inte så värdefull om den bara innebär ingenting kvar att förlora. Utan gemenskapen, tjänandet och tilliten blir det inte mycket av friheten. Så paradoxalt nog är den verkliga friheten detta att få stå till tjänst. I Kristus, av Guds nåd är vi befriade, fullständigt fria. Och just därför står våra liv också i Guds och andra människors tjänst.
måndag, september 04, 2006
Konspirationsteorierna är pinsamma
Det folkpartistiska dataintrånget hos socialdemokraterna på många borgerliga håll bemötts seriöst och tagits på allvar som det grova övertramp och sannolikt lagbrott det är. Men en hel bunt borgerliga bloggar och kommentatorer (exempelvis på di.se) verkar mena att hela skandalen i själva verket är en socialdemokratisk konspiration. Ibland med målande beskrivningar av hur onskefull Marita Ulvskog är som person.
Det skulle bygga på att intrången (enligt den utpekade) skulle ägt rum mellan november och mars och att (s) då borde ha vetat. Fast intrången har fortsatt ända fram till förra veckan, fast inte från folkpartiets högkvarters ip-nummer. Och även om det såklart skadar fp nu så gynnar det knappast s, och s kan knappast ha riskerat att läcka central valtaktik för att kanske plantera en vältajmad skandal två veckor innan valet. Rätt ihåligt.
Vad som däremot är intressant är att fp:s utspel varit misstänkt tajmade med s i olika frågor. Och att flera olika personer försökt logga in hos s och att man inte vet än vilka. Om det visar sig att folkpartiledningen dragit nytta av uppgifter som tagits från sapnet är watergate inte någon orimlig jämförelse.
Sedan verkar det helt klart som om it-säkerheten på SAPnet varit under all kritik. Men det fråntar inte de skyldiga ansvaret.
Andra bloggar om: politik, val2006, folkpartiet, socialdemokraterna, skandal
Det skulle bygga på att intrången (enligt den utpekade) skulle ägt rum mellan november och mars och att (s) då borde ha vetat. Fast intrången har fortsatt ända fram till förra veckan, fast inte från folkpartiets högkvarters ip-nummer. Och även om det såklart skadar fp nu så gynnar det knappast s, och s kan knappast ha riskerat att läcka central valtaktik för att kanske plantera en vältajmad skandal två veckor innan valet. Rätt ihåligt.
Vad som däremot är intressant är att fp:s utspel varit misstänkt tajmade med s i olika frågor. Och att flera olika personer försökt logga in hos s och att man inte vet än vilka. Om det visar sig att folkpartiledningen dragit nytta av uppgifter som tagits från sapnet är watergate inte någon orimlig jämförelse.
Sedan verkar det helt klart som om it-säkerheten på SAPnet varit under all kritik. Men det fråntar inte de skyldiga ansvaret.
Andra bloggar om: politik, val2006, folkpartiet, socialdemokraterna, skandal
söndag, september 03, 2006
fp polisanmält för dataintrång hos s
Idag har socialdemokraterna meddelat att man tänker polisanmäla ett hundratal dataintrång i det interna datanätverket, rapporterar svt. Intrången har handlat om att komma över en partiombudsmans inloggningsuppgifter. Enligt ett it-säkerhetsföretag är intrången kopplade till folkpartiets kansli och till personer nära partiledningen där.
Om det här stämmer är det hårresande. Mycket har skrivits om förtalsmailen från sveavägen i våras, men om det här är sant är det värre än förtalsmail, ljugande kdu-valarbetare och bloggande skvallerliberaler tillsammans. Om ett parti på ett olagligt sätt hackat sig in i sina politiska motståndares interna datanät visar det på en oerhörd brist på respekt för såväl demokrati som renhårighet i argumentationen. Och extra ironiskt att det är just folkpartiet - som ju gjort en stor sak av att vilja ha hårdare tag och mer registrering för att kunna spåra bland annat it-brott...
Andra bloggar om: politik, val2006, folkpartiet, dataintrång, fulspel
Om det här stämmer är det hårresande. Mycket har skrivits om förtalsmailen från sveavägen i våras, men om det här är sant är det värre än förtalsmail, ljugande kdu-valarbetare och bloggande skvallerliberaler tillsammans. Om ett parti på ett olagligt sätt hackat sig in i sina politiska motståndares interna datanät visar det på en oerhörd brist på respekt för såväl demokrati som renhårighet i argumentationen. Och extra ironiskt att det är just folkpartiet - som ju gjort en stor sak av att vilja ha hårdare tag och mer registrering för att kunna spåra bland annat it-brott...
Andra bloggar om: politik, val2006, folkpartiet, dataintrång, fulspel
Tusenlappen betydligt mindre i verkligheten
I svt:s partiledarutfrågning fick Fredrik Reinfeldt ikväll svara på frågor om vallöftet att alla som arbetar ska få tusen kronor mer kvar i plånboken av skattesänkningar. Men de tusen utlovade kronorna blir betydligt färre i verkligheten. I intervjun hävdade Reinfeldt att det skulle bli tusen kronor mer per familj, alltså bara femhundra kronor per person. Hur mycket en ensamstående får kvar svarade han inte på. Men rapports granskning tidigare på kvällen visar att det blir ännu mindre kvar, särskilt för de som tjänar minst. Rapport har räknat på hur alliansens förslag blir för olika inkomstnivåer, och för det första är det bara den som tjänar 25.000 och uppåt som faktiskt får tusen kronor mindre i skatt. För en arbetare som tjänar 15.000 blir sänkningen bara 660 kr. Om man sedan räknar in höjda avgifter till a-kassan, slopat avdrag för fack- och a-kasseavgift och höjd bilförsäkring, blir det ännu mindre kvar i plånboken. Den arbetare som tjänar 15.000 får bara 380 kr mer kvar. Samtidigt får den som tjänar 30.000 760 kr mer kvar. Hela uträkningen finns här.
Alliansen hävdar att de som tjänar minst ska gynnas mest. Men dels stämmer det inte som synes här, samtidigt innebär det också att dem som redan står utanför, som är sjuka, arbetslösa eller pensionärer som kommer att drabbas hårdast i moderaternas sverige. Skattesänkningar kommer alltid att gynna dem som redan har mest och undergräva möjligheten till ett gemensamt ansvar och gemensam välfärd.
Andra bloggar om: politik, val2006, moderaterna, skatt, tusenlapp
Alliansen hävdar att de som tjänar minst ska gynnas mest. Men dels stämmer det inte som synes här, samtidigt innebär det också att dem som redan står utanför, som är sjuka, arbetslösa eller pensionärer som kommer att drabbas hårdast i moderaternas sverige. Skattesänkningar kommer alltid att gynna dem som redan har mest och undergräva möjligheten till ett gemensamt ansvar och gemensam välfärd.
Andra bloggar om: politik, val2006, moderaterna, skatt, tusenlapp
Reinfeldt blir svaren skyldig
Han är en smooth talker, Fredrik Reinfeldt, vilket blev tydligt i svt:s partiledarutfrågning ikväll. Men han vill inte svara på frågor om konsekvenserna av moderaternas "jobbskapande" politik - som drabbar de som redan är mest utsatta i samhället. Efter hård press erkände han dock att de arbetslösa kommer att drabbas av de sänkta ersättningsnivåerna och höjda avgifterna. Hans mantra är som bekant "det ska löna sig att arbeta" men det blev tydligt också att det innebär att det ska straffa sig att - ofriviligt - stå utan möjlighet att arbeta. Han fick också svara på tuffa frågor om pensionärerna - alliansens förvärvsavdrag innebär ju att pensionärer får betala högre skatt än alla andra - och om biståndet då moderaterna vill minska biståndet och därmed Sveriges ansvar för de fattig i världen. Och på frågan om varför moderaterna har prioriterat som de gjort - finansierat skattesänkningar med besparingar på de mest utsatta i Sverige och i världen - blev han svaret skyldig. Och talade mest om jobbskapande åtgärder utan att kunna beskriva hur sänkt a-kassa skapar fler jobb.
En fråga som intresserade mig särskilt handlade om kriminalpolitiken. Reinfeldt fick en fråga från publiken om varför moderaterna vill ha skärpta straff trots att strafftiderna förlängts i Sverige utan att brottsligheten har minskat och ingen forskning visat att hårdare straff fungerat avskräckande. Reinfeldt svarade att han ändå tror att hårdare straff är avskräckande och menar att det svenska rättsväsendets i hans ögon för milda straff inte har kunnat minska brottsligheten. Anmärkningsvärt här är just ordet tror - moderaternas krav på hårdare straff har ingen grund i forskning eller annan verklig kunskap, utan grundar sig i populära uppfattningar och människors rädsla. Inte någon särskilt stabil grund för en politik för minskad kriminalitet.
Andra bloggar om: politik, moderaterna, val2006, utfrågning, reinfeldt
En fråga som intresserade mig särskilt handlade om kriminalpolitiken. Reinfeldt fick en fråga från publiken om varför moderaterna vill ha skärpta straff trots att strafftiderna förlängts i Sverige utan att brottsligheten har minskat och ingen forskning visat att hårdare straff fungerat avskräckande. Reinfeldt svarade att han ändå tror att hårdare straff är avskräckande och menar att det svenska rättsväsendets i hans ögon för milda straff inte har kunnat minska brottsligheten. Anmärkningsvärt här är just ordet tror - moderaternas krav på hårdare straff har ingen grund i forskning eller annan verklig kunskap, utan grundar sig i populära uppfattningar och människors rädsla. Inte någon särskilt stabil grund för en politik för minskad kriminalitet.
Andra bloggar om: politik, moderaterna, val2006, utfrågning, reinfeldt
Wejryd installerad som ärkebiskop
Igår mottogs Anders Wejryd som Svenska kyrkans nya ärkebiskop. Ungefär 1400 perosner var på plats i Uppsala domkyrka - en lång rad internationella och svenska biskopar och kyrkoledare samt olika representanter för samhället. Och så massa kyrkfolk och allmänhet som nog var nyfikna på den nye kyrkoledaren. Det var en pampig gudstjänst med läsningar på flera språk och kör och orkester som framförde delvis nyskriven musik. Wejryd predikade om att "frihet behöver tillit" och om vikten av att som kyrka inte distansera sig från samhället och från människor. Finast i hela gudstjänsten var avslutningen, när avgående ärkebiksop KG Hammar fick välja ett sändingsord. Han gjorde det kort och enkelt med väldigt berörande. Han valde ett ord ur Filipperbrevet, Fil 2:5-11, om att låta Kristi sinnelag råda hos oss, om hur Kristus valde ödmjukhetens och lydnadens väg istället för maktens.Som jag skrivit tidigare var jag med och läste en text i egenskap av kyrkvärd i Domkyrkan - en mäktig upplevelse med så mycket folk och alla färgglada biskopskåpor runt omkring. Det är lite tufft när min "vanliga" kyrka ibland blir platsen för stora kyrkliga händelser. En ärkebiskopsinstallation är ju något av en kyrkohistorisk tilldragelse.
Alltihop sändes i svt imorse och går i repris imorgon måndag kl 16.05 i svt 2 och kan snart ses på nätet här.
Mer om ärkebiskopen och installationsgudstjänsten finns att läsa hos svenska kyrkan. På unt.se finns också ett bildspel.
Bild från Svenska kyrkans bildbyrå IKON. Foto: Jim Elfström
Andra bloggar om: svenska kyrkan, ärkebiskop, anders wejryd, religion, uppsala
fredag, september 01, 2006
Trams om enpartistat
Den 17 september är det riksdagsval. Det är inte ett val av frukostflingor där det kan vara schysst med lite variation för sakens skull utan ett val av hur vårt samhälle ska se ut i framtiden. Men det verkar inte Assar Lindbeck tro.
Assar Lindbeck argumenterar idag på DN debatt för ett maktskifte för maktskiftets skull. Hans tes är att socialdemokratin för sin egen skull borde vilja förlora valet för att rensa bort sånt som är dåligt medan landet i övrigt kan ägna sig åt någon sorts förändringar bara för sakens skull, för att variera sig lite. Kanske vara mindre bunden vid tidigare beslut, kasnke komma med lite nya fräscha lösningar.
Argumentationen är inte ny, men det är inte bättre eller sannare för det. För det första: naturligtvis skulle en borgerlig regering komma med en annan politik och nya lösningar. Men inte för att de är "fräscha" eller "inte låsta av tidigare beslut". Utan för att de har en annan uppfattning om hur samhället ska se ut och fungera. Samhället kommer förändras med en borgerlig regering - men inget tyder på att välfärden blir bättre med skattesänkningar.
För det andra: det är klart att det inom socialdemokratin liksom i alla organisationer finns saker som inte är bra. Men vad säger att en valförlust skulle innebära förändringar per se? Kanske en och annan karriärist skulle bege sig till näringslivet istället men jag har väldigt svårt att tro att partiet så att säga automatiskt skulle förädlas. Jag tror att det bästa för socialdemokratin är att fortsätta att utforma och genomföra reformer, att få bedriva politik på riktigt. Jag har ärligt talat svårt att tro att den progressiva politiken för att avskaffa oljeberoendet skulle ha växt fram på ett teoretiskt plan om det inte handlade om att i praktiken hitta lösningar på problem.
För det tredje: Lindbeck får det att låta som att socialdemokratin inte förändrats alls på 65 år. Att samarbeta med v och mp har exempelvis förändrat socialdemokratin på många sätt, och om det skulle bli regeringssamarbete efter valet kommer nog förändringen bli ännu märkbarare. (S) har alltid utvecklats tillsammans med sin tid, liksom de andra partierna i olika hög grad. Varje tid kräver sina politiska lösningar, hade s int gjort det hade vi inte haft makten i så många år.
Slutligen: det finns nån sorts idé om att Sverige är en enpartistat. Det är trams. Vi har ett välfungerande parlamentariskt system och val med jämna mellanrum. Och tre sådana val har ju faktiskt socialdemorkatin förlorat i modern tid. När högern klagar på enpartistaten handlar det om att de inte vill acceptera att människor i sverige faktiskt gillar den svenska modellen - och att det är socialdemokratin som har mest förtroende i att bibehålla den. Originalet är bäst, som de säger.
Andra bloggar om: politik, val2006, maktskifte, socialdemokraterna
Assar Lindbeck argumenterar idag på DN debatt för ett maktskifte för maktskiftets skull. Hans tes är att socialdemokratin för sin egen skull borde vilja förlora valet för att rensa bort sånt som är dåligt medan landet i övrigt kan ägna sig åt någon sorts förändringar bara för sakens skull, för att variera sig lite. Kanske vara mindre bunden vid tidigare beslut, kasnke komma med lite nya fräscha lösningar.
Argumentationen är inte ny, men det är inte bättre eller sannare för det. För det första: naturligtvis skulle en borgerlig regering komma med en annan politik och nya lösningar. Men inte för att de är "fräscha" eller "inte låsta av tidigare beslut". Utan för att de har en annan uppfattning om hur samhället ska se ut och fungera. Samhället kommer förändras med en borgerlig regering - men inget tyder på att välfärden blir bättre med skattesänkningar.
För det andra: det är klart att det inom socialdemokratin liksom i alla organisationer finns saker som inte är bra. Men vad säger att en valförlust skulle innebära förändringar per se? Kanske en och annan karriärist skulle bege sig till näringslivet istället men jag har väldigt svårt att tro att partiet så att säga automatiskt skulle förädlas. Jag tror att det bästa för socialdemokratin är att fortsätta att utforma och genomföra reformer, att få bedriva politik på riktigt. Jag har ärligt talat svårt att tro att den progressiva politiken för att avskaffa oljeberoendet skulle ha växt fram på ett teoretiskt plan om det inte handlade om att i praktiken hitta lösningar på problem.
För det tredje: Lindbeck får det att låta som att socialdemokratin inte förändrats alls på 65 år. Att samarbeta med v och mp har exempelvis förändrat socialdemokratin på många sätt, och om det skulle bli regeringssamarbete efter valet kommer nog förändringen bli ännu märkbarare. (S) har alltid utvecklats tillsammans med sin tid, liksom de andra partierna i olika hög grad. Varje tid kräver sina politiska lösningar, hade s int gjort det hade vi inte haft makten i så många år.
Slutligen: det finns nån sorts idé om att Sverige är en enpartistat. Det är trams. Vi har ett välfungerande parlamentariskt system och val med jämna mellanrum. Och tre sådana val har ju faktiskt socialdemorkatin förlorat i modern tid. När högern klagar på enpartistaten handlar det om att de inte vill acceptera att människor i sverige faktiskt gillar den svenska modellen - och att det är socialdemokratin som har mest förtroende i att bibehålla den. Originalet är bäst, som de säger.
Andra bloggar om: politik, val2006, maktskifte, socialdemokraterna
Flourtant och nudlar bland reccarna
Igår hade uppsala unviersitet recentiors-mottagning (recentior = nykomling, förkortas recce) i aulan och massor av nya studenter fick höra på tal och kryssa sig fram mellan alla studentföreningar som vill värva medlemmar och informera om sin verksamhet. Och såklart var Laboremus där och pratade politik. Bland annat bjöd flourtanten Johanna på flourtabletter och pratade tandvårdsförsäkring, och nudlar* delades ut tillsammans med diskussioner om studentekonomi. Det här och mycket mer dokumenterades av unt i ett fint bildspel.* På nudlarna står det: Högeralliansens stora skattesänkningar skadar allvarligt välfärden för dig och din omgivning.
Det är retoriken som är problemet - inte politiken i sig
I helgen gjorde Jens Orback ett utspel i gp om integrationspolitik - eller snarare nämnde något av det som skulle komma i det integrationspolitiska utspelet från socialdemokraterna som presenterades idag. Förslaget i sin helhet innehåller en rad olika insatser på nationell och kommunal nivå som framför allt inriktar sig på samhällets - framför allt kommunernas - ansvar men i frågan om att skriva "etableringskontrakt" ska även den nyinvandrades ansvar regleras. Orbacks utspel i helgen har kritiserats av flera socialdemokrater, som Broderskaps Peter Weiderud och s-studenters Magdalena Streijffert för att spela på främlingsfientliga strängar, men idag tillbakavisas kritiken av Orback och Mona Sahlin som orättvis. Förslaget handlar inte om en skärpning utan bara om ett tydliggörande.
Problemet som jag ser det är inte egentligen förslagen som sådana. Flera förslag är bra, och det är inte märkligare att man ska delta i sfi-undervisningen för att få bidrag under tiden som det är att man ska studera för att få studiebidrag. Etableringskontrakt riskerar kanske att "individualisera" problem som egentligen är strukturella, men om de framför allt tydliggör samhällets ansvar kanske det kan vara problem. Och framför allt är det jättebra och mycket viktigt att socialdemokraterna presenterar en konkret integrationspolitik. Vi måste erkänna att den inte fungerar tillräckligt bra och nya lösningar behövs.
Det stora problemet är hur Jens Orback uttryckte sig i intervjun i gp i helgen. Och att det sker i valrörelsens slutskede. Även om förslagen som sådana inte skulle innebära en skärpning och att et framför allt handlar om kommunernas ansvar, var det inte det som stod i gp. I ingressen till artikeln beskrivs ett nytt "villkorat bidrag" och i artikeln säger Orback:
- Jag vill förtydliga ansvaret för den som kommer hit som nyanländ, säger Jens Orback. Kontraktet ska dessutom kopplas till den ekonomiska ersättningen.
- Om du inte går i svenska för invandrare (SFI) eller tar en praktikplats får du inte någon introduktionsersättning, säger Orback. Skyldighet att ta del av samhällsinformation är ett annat villkor i etableringskontraktet. Nivån på introduktionsersättningen är tänkt att ligga "något över socialbidraget", enligt Jens Orback.
Inte mycket om kommunernas förtydligade ansvar. Däremot lätt att göra kopplingen till språkkrav, hårdare krav, individernas ansvar o.s.v. Oavsett hur de egentliga förslagen ser ut fungerar det här som en "hårdare tag"-signal och jag är lite rädd att Stig-Björn Ljunggren har rätt i att Orback med det här vill fånga in några väljare som överväger att rösta på sverigedemokraterna. Däremot tror jag att Ljunggren har helt fel om att det skulle lyckas eller vara en bra idé. Skräckexemplet är Danmark, men även på andra håll där partier som inte i sig själva är främlingsfientliga har spelat "invandrarkortet" för att marginalisera högerextrema partier har det inte fungerat. Tvärtom har de ökat, deras problembeskrivning har accepterats och andra partier har hjälp till att normalisera och genomföra deras politik.
Det stora problemet är inte att partiet Sverigedemokraterna finns eller att de riskerar ta sig in riksdagen. Problemet är idéerna, tankarna, åsikterna - rasismen helt enkelt. Att människor i vårt land inte vill se att alla människor har lika värde, har rätt till samma möjligheter eller har samma känslor och behov oavsett hudfärg. Att de sociala problem som finns i vårt samhälle inte beror på "invandrarna" utan att vi tillsammans behöver arbeta för att göra vårt samhälle bättre.
Det vi behöver göra är att bekämpa rasismen. Och ska vi göra det måste vi också erkänna den strukturella diskrimineringen och underliggande rasismen som finns i vårt samhälle. Det finns alldeles för lite kunskap om den strukturella diskrimineringen, och tyvärr ännu mindre politisk vilja (inom socialdemokraterna i alla fall) att ta den på allvar. I väntan på det hoppas jag att socialdemokraterna i såväl verkliga politiska förslag som retorik fortsätter att se varje människa som en resurs, att hudfärg och bakgrund aldrig ska spela roll för en människas möjligheter och att solidaritet alltid är vårt viktigaste begrepp.
Andra bloggar om: politik, val2006, socialdemokraterna, invandring, integration, rasism
Valrörelsen är lite för högljudd just nu
Alltså, vad är det med den här valrörelsen. Jag försvann från världen några dagar och kommer tillbaks till en rasistisk moderat, kvinno- och arbetsfientligt vårdnadsbidrag, en hetsjagad Lars Danielsson, ett märkligt Orback-utspel (återkommer nog till det snart) och en bloggosfär där alla skriker så högt att jag inte orkar. Lovar att vara duktig bloggare och skriva om politik snart men nu måste jag bara sova lite tror jag. Och det är faktiskt väldigt mycket roligare att prata om politik i verkligheten med väljare och klasskamrater och folk på stan än i aggresiva bloggar. Fast egentligen gillar jag ju bloggosfären också. jag måste bara vänja mig igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)