tisdag, november 28, 2006

Smygmission i mysförpackning? SKT om skolavslutningar i kyrkan

Apropå den pågående debatten om skolavslutningar i kyrkan har prästen Elin Engström skrivit en ledare på temat i Svensk Kyrkotidning (som är en kyklig-teologisk tidskrift, inte att förväxla med nyhetstidningen Kyrkans tidning) som är värd att läsas av fler. Här följer ett utdrag:
Samma dag [...] kunde man också i Dagens Nyheter läsa en insändare av en förälder som var upprörd över Huddinge kommuns beslut att ge alla skolbarn ledigt vid avslutningen av Ramadan, Eid al-fitr. Denna förälder, liksom den pappa som skrev i DN 24/10 2006 verkar tycka det är fel med religiöst motiverade lovdagar överhuvud taget, men det som slår mig när jag läser dessa insändare är att de redan existerande lovdagarna inte alls nämns. Är inte de religiösa? Mig veterligen har vi påsklov för att det är då vi firar Kristi död och uppståndelse och inte för att skidföret i Åre brukar vara som bäst då. Är det möjligtvis så att våra ”traditionellt svenska” högtider blivit så avsakraliserade att vi inte ens tänker på dem som kristna helgdagar?
---
Studiebesök ja, men gudstjänst nej. Det handlar om respekt för barnen men också om Svenska kyrkans självrespekt. En typ av argument stör mig nämligen betydligt mer än argumenten att religion inte hör hemma i skolan och det handlar om försvar för skolavslutningar i kyrkan med motiv som ” det är ju tradition här iSverige”, ”det är ju så fint och stämningsfullt” eller ”vi ska väl inte förneka vår svenska kultur?”. Nej, det ska vi naturligtvis inte göra, men bakom den här typen av argumentation spårar jag en uppfattning att Svenska kyrkan egentligen inte är ”så religiös”.
---
Visst kan vi berätta om Jesu födelse– det finns många möjligheter att göra vettiga studiebesök och upplevelsevandringar – men vi ska inte utnyttja skolans omedvetenhet för smygmission i mysförpackning eller säga ja till skolans förfrågan om tvångsgudstjänster för att det är en så fin tradition. Sorry, men vi är ingen statlig producent av mys och stämning. Vi firar inte den svenska kulturens förträfflighet. Vi har ett mycket bättre budskap än så. Det är inte särskilt svenskt, men har en del med Gud att göra. Är det inte dags att komma ut som kyrka och reclaima julen?

Ledaren finns här, klicka på ledare och nr 46 2006.

Andra bloggar om: , , , ,

Inga kommentarer: