I går beslutade regeringen - vilket presenterades på DN debatt av Leif Pagrotsky och Lena Hallengren - om nya regler för antagning till högre utbildning. De viktigaste förslagen är dels förändrade regler kring konkurrenskomplettering, dels att vissa ämnen, som språk och matematik kan ge meritpoäng i antagningen.
Förändrade regler kring konkurrenskompletteringen har varit nödvändigt länge, eftersom betygsinflationen varit enorm i princip hela tiden sedan systemet infördes. Problemen kring antagningen på exempelvis läkarprogrammet är välkända, där lottning tillämpas i princip i varje antagning då en så stor grupp har 20,0 - 75% av dem har konkurrenskompletterat. I tillträdesutredningens betänkande som kom 2004 föreslogs helt slopad konkurrenskomplettering, men nu har man alltså valt en annan modell. En ny kvotgrupp införs där de med kompletterade betyg bara konkurrerar med varandra, medan de med "rena" betyg finns i en egen grupp. De som söker på "rena" betyg kommer dessutom ha större chans att komma in, då platser kommer att flyttas från "kompletteringsgruppen" till den "rena" gruppen.
Jag tror att det här är helt rätt väg. Konkurrenskompletteringen har blivit ett stort problem, men det är inte den i sig som är problemet. Det finns dessutom viktiga poänger med den. Tanken från början var att de som av olika skäl inte velat eller kunnat prestera sitt bästa i gymnasiet ska få en ny chans senare i livet - inte att elever ska taktikvälja kurser och sedan gå ett fjärde år på komvux för att ta sig in på vissa program. Ett sådant planerande och taktikväljande görs lättast av den som har studievana och har koll på vart man vill, och mycket riktigt utgör också elever med akademisk bakgrund en större andel av dem som antas till högskolan med konkurrenskompletterade betyg. Genom att strypa antalet platser som kan sökas med sådana betyg stoppas de stora poängerna med taktikläsning och systematiskt komvuxstuderande, men fördelarna för de som verkligen behöver det finns kvar. Naturligtvis ska det fortfarande vara möjligt att läsa ämnen man inte fått godkänt i, men jag tror också att det är bra att det fortfarande ska gå att kunna läsa upp betyg. Inte minst för den som tror att det är omöjligt att läsa på högskolan, att den inte får plats där, kan en möjlighet att först läsa på komvux vara ett sätt att prova studier och att det faktiskt kan gå. Kanske kan konkurrenskompletteringen nu bli det som den var tänkt att vara – en väg in i högskolan för den som inte har andra möjligheter.
När det gäller den andra nyheten, meritpoäng för språk och matematik, så gillar jag det också. Ämnen som kräver mycket ska också ge utdelning – jag tror att de ämnena ger en faktisk förbättrad förberedelse för högre studier, och då är det bra att det också märks i antagningssystemet. Även denna reform föreslogs i tillträdesutredningen, men i en annan form.
Ett bra antagningssystem ska ta hänsyn till många aspekter och det kan aldrig bli perfekt. Men jag tror att det går att välja vilka aspekter som ska vara viktiga, och en av de viktiga är att ytterligare bredda rekryteringen. I den frågan är det här verkligen ett steg i rätt riktning. Samtidigt räcker det inte med att bredda rekryteringen. Om högskoleutbildning verkligen ska bli en möjlighet för alla, måste också förutsättningarna finnas för att genomföra sin utbildning, klara sig bra, må bra under tiden och få ett jobb efteråt. Vi har tagit steg efter steg för en breddad rekrytering, och är på god väg att öppna högskolan för fler. Nu behövs mer och tydligare arbete för att se till att människor med icke-akademisk bakgrund också stannar i högskolan, slutför sin utbildning och får jobb efteråt i samma utsträckning som studenterna med akademikerföräldrar. Det är nästa viktiga steg i arbetet för en öppen högskola.
Andra bloggar om: politik, utbildning, antagning, regeringen, betyg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar