Mera kriminalpolitik

skrev jag om på promemorian igår.

Jag tror att en human och utvecklingsorienterad kriminalpolitik är möjlig att kombinera med ett perspektiv där brottsoffrens rätt står i centrum. Men då räcker det inte att se till det enskilda offret. Hela poängen med att ha ett rättsväsende är ju att samhället som helhet tar hand om och hanterar det brott eller kris mot samhället som kriminalitet innebär, och att det inte är upp till den enskilde att hämnas. Även om den som själv har utsatts för brott - kanske helt naturligt - vill ha långa och hårda straff så är det samhällets och rättsväsendets uppgift att se förbi den enskildes (legitima) hämndbegär och istället se till samhällets bästa.