Utbildningsminister Lars Leijonborg meddelar nu att regeringen kommer att öppna för mer av lokal antagning och alternativa urval till högre utbildning, skriver DN. Idag får lärosätena ta in 10% på så kallat alternativt urval, vilket ska ökas till 30%. Idag tas bara c:a 2% av studenterna in den vägen, vilket delvis beror på att det oftast är dyrt att göra en sådan antagning. Dessutom har antagligen en del lärosäten blivit skrämda av Uppsala universitets försök att använda kvotering vilket fällts för diskriminering.
Syftet är framför allt att öka lärosätenas frihet och lokala styre, snarare än att minska den sociala snedrekryteringen vilket var syftet med att införa det lokala urvalet från början. Några nya pengar kommer inte att anslås och några centrala satsningar från exempelvis högskoleverket för att ta fram modeller för en sdåan antagningen kommer inte heller att ske, förutom det redan pågående arbetet med att ta fram sk domänprov, alltså antagningsprov för ett särskilt område, inom vård och teknik. Att öka andelen som är möjlig att anta lokalt föreslogs också av tillträdesutredningen vars slutbetänkande Tre vägar till den öppna högskolan (Sou 2004:29) föreslog en rad förändringar i betygssystem och antagning, men då var syftet framför allt breddad rekrytering.
Det är intressant och positivt att regeringen väljer att öppna för en möjlighet som förhoppningsvis kan förbättra en breddad rekrytering, även om det inte är huvudsyftet med förslaget. De lärosäten som vill arbeta aktivt för att minska den sociala snedrekryteringen kan här få nya möjligheter till det. Dock finns det ingenting som säger att lokalt alternativt urval automatiskt breddar rekryteringen eller leder til att personer från underrepresenterade grupper kommer in på utbildnignar, tvärtom. Intervjuer som urvalsmetod har en tendens att gynna männsikor med medelklassbakgrund/akademikerföräldrar - antagligen eftersom vi har en tendens att välja de som är lika oss själva, och intervjuer ger mer utrymme för godtycklighet och personliga omdömen än exempelvis domänprov eller betyg för den delen. Och i värsta fall kan ju alternativt urval användas för anta exempelvis barn till sponsorer/donatorer eller liknande. Å andra sidan kan det lokala urvalet ge möjlighet att vika platser till människor som talar ett språk som behövs inom yrket/ämnesområdet (det behövs ju många inom exempelvis rättsväsende och offentlig förvaltning som talar minoritetsspråk) eller som har relevant yrekserfarenhet. Om det fanns en enkel möjlighet för exempelvis sjuksköterskor eller undersköterskor att ta sig in på läkarlinjen skulle det antagligen motverka den starka sociala snedrekryteringen där.
Jag är ändå positiv till den här öppningen, även om satsningar inte kommar att finansieras. Det vore naturligtvis önskvärt med centrala satsningar på att ta fram modeller för hur det lokala urvalet kan användas, men nu får åtminstone de lärosäten som vill arbeta aktivt för att minska sendrekryteringen ökade möjligheter.
Andra intressanta bloggar om: politik, utbildning, alternativt urval, antagning, snedrekrytering, studenter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar