måndag, oktober 30, 2006

Om oppositionen och socialdemokratins framtid i Västerbottens-Kuriren

Idag publicerar Västerbottens-Kurirens ledarsida en mejlintervju med undertecknad om gruppbloggen Oppositionen.se och om min syn på socialdemokratins framtid. Hela artikeln finns här.

Ett utdrag:
Socialdemokraterna har så sakteliga dragit igång sin eftervalsanalys och en valberedning har tillsatts inför partiledarskiftet. Vilka slutsatser tycker du att socialdemokratin borde dra av ett valnederlag under pågående högkonjunktur?

Det finns många slutsatser att dra, och allt vet vi inte förrän vi har den mer rejäla analysen av hela valresultatet. Men det som är tydligt är att socialdemokratin inte kunde formulera en berättelse eller en vision om framtiden utan allt för mycket vilade på gamla meriter. Trots att valmanifestets innehåll egentligen var rätt bra, framstod det inte som en politik som ville något, att vi hade ett angeläget ärende. Det ansvaret vilar till stor del på partiledningen, men inte bara. Sedan ligger det naturligtvis något i att s har haft makten länge och att oppositionen var samlad och att tilliten till socialdemokratins regeringsduglighet fått sig en rejäl törn i och med tsunamin och att Göran Persson framstod som trött och gammal. Men vi måste ta valresultatet som ett starkt tecken på att partiet och dess politik måste förnyas.

Kommer det att bli strid mellan traditionalister och förnyare?

Jag tror att konflikten mellan de som kallades traditionalister och förnyare på 90-talet är överspelad. Jag hoppas verkligen inte att partiet kommer att hamna i den diskussionen nu. Det är uppenbart att partiet på något sätt måste vända sig mer mot framtiden än historien, men det är inte genom en högre grad av marknadstänkande och privatiseringar. Det behövs en tydlig förankring i den traditionella klassanalysen men som också på allvar innefattar andra maktstrukturer, viktigast är kön och etnicitet. Jag tror att det är det viktigaste politiska arbetet som partiet står inför. Sedan tror att det framför allt krävs stora organisatoriska förändringar, visst behöver politiken utvecklas men det är framför allt partikulturen, ledarskapet och organisationen som är problemet.

Vilka egenskaper är viktigast för en socialdemokratisk oppositionsledare? Kommer processen fram till valet av ny partiledare att präglas mest av diskussioner kring ideologiska vägval eller mest av diskussioner kring vilket typ av ledarskap olika personer står för?

Jag hoppas på en ledarskapsdiskussion som kommer att leda till en ideologisk diskussion. Partiet har varit alltför toppstyrt, det är lågt i tak och människor har inte känt att det funnits utrymme för att tänka fritt och stort och att komma med kärleksfull kritik. Den nya partiledningen måste ta itu med det på allvar. Partiet behöver fler medlemmar och färre ombudsmän och politiska sekreterare, även om de flesta gör ett bra jobb, och mycket mer av diskussioner, studier och samtal på gräsrotsnivå som också får gå uppåt, istället för tvärtom. Jag tror att de viktigaste egenskaperna för den nya partiledaren är ett lyssnande och ödmjukt ledarskap, men också förmåga att göra stora organisatoriska förändringar och ideologisk fördjupning. Det förutsätter såväl god förankring och förtroende i hela partiet, men också lite visioner, framsynthet och inte så lite "gutts". Mod, vilja, ödmjukhet, visioner och tilltro till gräsrötterna behöver hon.
Andra bloggar om: , , ,

Inga kommentarer: