Var tredje student lever på sina föräldrar

I veckan presenterades Studentbarometern, en stor undersökning om studenters situation. Föga förvånande visade den att en stor andel av studenterna inte klarar sig på studiemedlet. SFS har ju länge pekat på att studiemedlet på c:a 6900/månad inte täcker de kostnader som studenter har, och enligt deras schablonbudget går en student back c:a 1000 kr/månad. Härom veckan gick också socialminister Berit Andnor ut och sa att fattigdomsgränsen i Sverige (60% av medianlönen) ligger på 8.300 - ungefär vad SFS kräver.

Ett oroande resultat i studentbarometern är att så många som en tredjedel av alla studenter får ekonomisk hjälp av sina föräldrar för att klara sig. SFS ordförande Niclas Sigholm kommenterar i DN:

- Drygt en tredjedel av studenterna betalar mer än hälften av studiemedlet i hyra. Många tvingas jobba och hinner inte ägna tillräckligt mycket tid åt sina studier, konstaterar han.

Rapporten, som publiceras i nästa vecka, visar att många inte skulle klara studietiden utan uppbackning hemifrån. På frågan hur studenterna ordnar finansieringen svarar 33 procent att de får ekonomisk hjälp av sina föräldrar. Större delen av dem, 23 procent, får upp till 1.000 kronor i månaden av sina föräldrar. Resten får 1.000 kronor eller mer per månad.

- Det får inte vara så att högskolestudier bara är möjliga för den som har tillgång till extra resurser, säger Niclas Sigholm.

Jag tror att det stora problemet är den förlegade bild av vem studenten är, som fortfarande finns hos många. Hälften av alla studenter är över 25 år gamla, en femtedel har barn och många har arbetat innan studierna och levt som vuxna i flera år. Allt färre studenter är nudelätande 19-åringar i studentkorridor utan sommarhyra som åker hem till föräldrarna på somrarna eller på helgerna och får mat och pengar. Att som 25-30-åring behöva leva på sina föräldrar är inget som förväntas av någon annan grupp i samhället. I ett samhälle med generell välfärd fungerar det inte att se studenter som en privilierad grupp som ändå alltid kommer klara sig och dessutom kommer få det bättre såsmåningom, och därför inte behöver samma tillgång till trygghetssystem och rimlig levnadsstandard som andra. Det måste vara möjligt för att alla studera, och det måste vara möjligt att leva också under den perioden av sitt liv. En höjning av studiemedlet är ett första steg, nästa är rimliga socialföräkringar för studenter - idag kan studenter totalt falla igenom systemen om de blir sjuka, gravida eller arbetslösa på sommaren.

Skriv på för en studiemedelshöjning!