Fler söker till de yrkesförberedande programmen i gymnasiet och det blir därmed allt svårare att komma in där, har Ekot kört som huvudnyhet idag i lite olika varianter. Dessa nyheter bygger på en undersökning som Ekot själva gjort bland 80 kommuner om hur många som sökt och kommit in på de kommunala gymnasieskolorna. Många olika personer, allt från besvikna respektive nöjda sökanden till LO och skolchefer har fått kommentera. Och visst finns det mycket att säga - kommunerna måste kunna följa efterfrågan såväl på arbetsmarknaden som bland eleverna, och det är inte rimligt att en elev som har vg eller mvg i de flesta ämnen inte ska kunna bli rörmokare, som är ett av exemplen i inslagen. Det är också självklart att det ska finnas bra yrkesutbildning på gymnasienivå.
Men jag får en annan gnagande tanke. Och jag hoppas att jag har fel. Men i undersökningen sägs att det är relativt fler som söker de yrkesförberedande programmen på de kommunala gymnasieskolorna. Kan det vara så att allt fler av de studiemotiverade eleverna, oftast med akademisk bakgrund som redan i nian vet att de vill läsa en lång universitetsutbildning helt enkelt i högre utsträckning än förr väljer bort de kommunala gymnasieskolorna till förmån för friskolor? Kan utvecklingen med allt fler friskolor och möjligheten för företag att tjäna pengar på att plocka ut de "enkla" eleverna till sina skolor ha ökat på segregeringen i sådan grad att det märks i statistiken mellan yrkes- och studieförberedande program i de kommunala skolorna. Jag har ingen statistik på hur det ser ut, men hur många friskolor har ett bygg- eller hotell- och restaurangprogram?
Jag hoppas som sagt att jag har fel. Men det skulle tyvärr inte förvåna mig om det här är ytterligare ett tecken på att det behövs en kraftigt förändrad politik för att få en bra skola för alla elever som ökar sammanhållningen i samhället istället för segregeringen.
Andra intressanta bloggar om: politik, skolan, friskolor, yrkesutbildning, segregering
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar